Om att vara sambo
Enligt sambolagen ska man dela lika på gemensam bostad och
bohag om man separerar.
Delning sker
oavsett vems bostaden är eller om den ena parten gjort en
större insats. Men genom att skriva ett samboavtal kan man i
förväg bestämma sig för en annan fördelning.
En viktig regel är att sambor inte ärver varandra
automatiskt. Därför kan det behövas ett testamente. Utan
testamente kanske den efterlevande sambon tvingas lösa ut den
avlidnes arvingar för att behålla den gemensamma bostaden och
bohaget.
Arv och testamente
I de allra flesta sambosituationer är ett testamente att
rekommendera för att skydda den efterlevande sambon. Sambor
ärver inte varandra och kan man inte ordna fram pengar för
att lösa ut arvingar är försäljning och flytt kanske
oundvikligt. Ett testamente är en enkel åtgärd med stor
betydelse om det värsta skulle inträffa.
Även om man har barn tillsammans och lever som vilken
annan familj kan problem uppstå. Barn ärver all den avlidnes
tillgångar och om barnen är underåriga måste överförmyndaren
godkänna alla större ekonomiska beslut, som till exempel
försäljning och belåning.
Bodelning och samboavtal
När man delar upp sin egendom efter en separation gör man
en bodelning. Man har rätt att begära bodelning upp till ett
år efter att man flyttat isär. Därför är det viktigt att
kunna bevisa att bodelningen skett genom att upprätta ett
skriftligt bodelningsavtal.
Ett samboavtal fungerar ungefär som ett
äktenskapsförord när man är gift. Om man har ett samboavtal
gör man ingen bodelning när man flyttar isär utan att var och
en behåller sitt.
Kontantinsats vid köp av bostad
Om den ena sambon gjort en större kontantinsats vid köp av
bostad så bör man upprätta ett skuldebrev mellan samborna.
Eftersom bostaden delas lika utan hänsyn till kontantinsats
är ett skuldebrev enda sättet att bestämma att den ena sambon
ska få mer vid en separation eller en försäljning. Ett
alternativ är att formellt äga olika andelar av bostaden i
proportion till respektive insats.