Testamente
Vem ärver egentligen? Den grundläggande turordningen är
egna barn (särkullbarn), make, gemensamma barn, föräldrar och
sedan syskon. Vill man inte att lagens arvsregler ska gälla
kan man skriva ett testamente.
Det måste skrivas
och bevittnas på rätt sätt för att gälla.
Vissa arvsregler kan man inte förändra, lagen går då
först. Barn har till exempel alltid rätt till ett visst arv
(laglott).
Man måste skriva rätt
Ett testamente måste vara skriftligt men det måste också
bevittnas. Två vittnen måste vara närvarande när det
undertecknas. Det är också viktigt att formuleringarna är
rätt för att man ska få effekten man har tänkt sig. Man bör
också ta hänsyn till laglotter och regler om så kallat
efterarv. Efterarv är att arvet i andra hand kan gå till
någon annan än den som får arvet först. Många tvister vid ett
arv gäller felaktiga bevittningar och dåligt formulerade
testamentesvillkor.
Laglott
Barn har rätt till laglott efter sina föräldrar. När barn
ärver en förälder så delar de egendomen lika, varje barn ska
ha lika stor del. Om det är två barn får de alltså hälften
(1/2) av egendomen var. Om föräldern har testamenterat till
någon annan än barnet så får barnet trots det ändå sin
laglott. Laglotten är hälften av vad barnet skulle ha fått i
arv enligt lag, om det är två barn som skulle ärva så är
alltså laglotten en fjärdedel (1/4) av egendomen.
Vad kan man bestämma i ett testamente?
Vem som ska ha vad är det enklaste man kan bestämma. Men
man kan också reglera vad som ska hända när den som har ärvt
i sin tur dör - vem som då får ett så kallat efterarv.
Ett testamente kan även bestämma att en nyttjanderätt
ska tillfalla någon och ägandet någon annan. Det är inte
ovanligt att man till exempel bestämmer att ens barn ska få
ägandet till en fastighet men att en efterlevande make/maka
får nyttjandet under sin livstid. Ett sådant villkor gäller
så länge barnen också får sin laglott.
