Testamente

Vem ärver egentligen? Den grundläggande turordningen är egna barn (särkullbarn), make, gemensamma barn, föräldrar och sedan syskon. Vill man inte att lagens arvsregler ska gälla kan man skriva ett testamente.Det måste skrivas och bevittnas på rätt sätt för att gälla.

Vissa arvsregler kan man inte förändra, lagen går då först. Barn har till exempel alltid rätt till ett visst arv (laglott).

Man måste skriva rätt

Ett testamente måste vara skriftligt men det måste också bevittnas. Två vittnen måste vara närvarande när det undertecknas. Det är också viktigt att formuleringarna är rätt för att man ska få effekten man har tänkt sig. Man bör också ta hänsyn till laglotter och regler om så kallat efterarv. Efterarv är att arvet i andra hand kan gå till någon annan än den som får arvet först. Många tvister vid ett arv gäller felaktiga bevittningar och dåligt formulerade testamentesvillkor.

Laglott

Barn har rätt till laglott efter sina föräldrar. När barn ärver en förälder så delar de egendomen lika, varje barn ska ha lika stor del. Om det är två barn får de alltså hälften (1/2) av egendomen var. Om föräldern har testamenterat till någon annan än barnet så får barnet trots det ändå sin laglott. Laglotten är hälften av vad barnet skulle ha fått i arv enligt lag, om det är två barn som skulle ärva så är alltså laglotten en fjärdedel (1/4) av egendomen.

Vad kan man bestämma i ett testamente?

Vem som ska ha vad är det enklaste man kan bestämma. Men man kan också reglera vad som ska hända när den som har ärvt i sin tur dör – vem som då får ett så kallat efterarv.

Ett testamente kan även bestämma att en nyttjanderätt ska tillfalla någon och ägandet någon annan. Det är inte ovanligt att man till exempel bestämmer att ens barn ska få ägandet till en fastighet men att en efterlevande make/maka får nyttjandet under sin livstid. Ett sådant villkor gäller så länge barnen också får sin laglott.